Vardag som en skatt och att njuta en måltid direkt ur kastrullen

Måndag. Jag vet inte varför just den här måndag har lite av karaktären ´helg´över sig. Kanske beror det på min sinnesstämning eller min envishet; att jag bestämt mig för att måndagar är goda dagar - veckans början, alla möjligheter osv osv. Positiva affirmationer helt enkelt. Faktum är att det hjälper. Det har inte blåst särskilt mycket i Karlskrona idag. Det har inte heller regnat. Bara det är ett litet guldkorn i tillvaron, och eftersom jag tillhör ett fan av just vardagen så är det här en bra dag. Visst kan man vara ett vardagsfan? Om man är ärlig så består ju livet till 90 % av just vardag. Var dag. Varje dag. Just det där vill jag betona. V a r d a g är ett litet magiskt ord och borde egentligen införas i almanackan. Borde tillhöra helgdagarna, eller åtminstone få den uppmärksamhet och uppmuntran den är värd. Livet sker ju varje dag. Livet är var-dag, vardagen. Okej? Det är ju jättesorgligt om alla dessa dagar bara går en förbi, just för att man ser fram emot helgen, lovet, semestern osv osv. Allt som ska hända då. Sedan. Allt som ska få rymmas. Sedan. Men nu då? Det som är här och nu? Räknas inte det? Ibland tänker jag att jag varje kväll ska skriva ner små guldkorn från dagen - solen som steg upp över hustaken och havet imorse, jobbet som flöt på och gav goda resultat, samtalet från en vän som fick mig att känna mig behövd, samtalet som fick mig att skratta eller gråta; beröras, något nytt Ludwig lärt sig, javisst, t.o.m det där oförutsedda extrapriset på fläskfile som gör att vi kan äta en riktigt festmåltid i helgen. Det kanske är klyschigt, och just därför, på gränsen till patetiskt - men herregud, vad mycket underbar vardag det finns, och definitivt inte bara i b l a n d utan jämt och ständigt, hela tiden. Ikväll är det måndag och vardag och jag ska njuta av kvällen med ett glas vin och musik och en poet och författare jag älskar - Mark Lanegans musik och Bruno K Öijers poesi. Höstmörkret inbjuder till hur mycket levande ljus som helst, och jag är glad och mätt och belåten efter ännu en improviserad middag - på tu man hand med mig själv ikväll - gnoccipasta med bladspenat, ost, vitlök, creme fraiche och hackade valnötter. Nu ska jag chockera alla vuxna och alla mammor - jag satt uppkrupen i min soffa under en filt och åt direkt ur kastrullen, tillika doppade mitt bröd däri! Fast det var faktiskt en fin fransk orangeemaljerad gjutjärnsgryta, ok?

Skrivet av Anette Göranzon agoranzon@gmail.com