Skåål 2009 - i Cola!

Njöt av Tonfisksås och snäckpasta med olivbröd - ännu ett supergott recept från Mamma AG.

Stora blöta snöflingesjok och ljuvlig tagliatelle med kyckling, parmesan och spenat

Idag har det snöat i Karlskrona! Men givetvis på karlskronitiskt vis - kring lunch började det regna och efter ett par minuter övergick regnet till stora blöta snöflingesjok.... Allt varade i ett kort ögonblick, sedan var det magiska över, och regnet tog åter vid. Det var länge sedan jag slutade hoppas på en vit jul. En sådan där klar krispig gnistrande härlig vinter. Bäst är det då det mörknat och man befinner sig inomhus - då märker man åtminstone inte av regnbarmarken. Förutom då det piskar mot fönstren. Nu är det mörkt och jag befinner mig inomhus och det skulle alltså kunna vara vitt och magiskt utanför dessa väggar. Jag bestämmer mig för att låtsas det. Från det ena till det andra. Jag vet, det har glesnat mellan inläggen, men vi mammor har inte ledsnat. Saker och ting, viktigt och mindre viktigt, har en tendens att komma emellan. Ibland är det också nödvändigt. Somligt måste få företräde, och det gäller att prioritera. Vi kommer som sagt igen!
Jag blev bjuden på middag idag. Här i mitt eget hem. Vilken oerhörd lyx att inte behöva rusa hem och ställa mig vid spisen och stressa fram middagen. Clara stod för matlagningen, och det var hur ljuvligt gott som helst. Då hon och tjejgänget luffade runt i Mexico för en tid sedan "fann" hon en ickemexikansk pastarätt som hon tog fasta på och alltså lagade till idag. Tagliatelle med spenat och kyckling. Jag tror att hon gjorde såhär: kycklingen skars i små bitar och stektes. Spenaten mixades med matlagningsgrädde, vitlök, salt o peppar och massor av riven parmesan. Värmde såsen då pastan var färdig, blandade ner i pastan och serverades med kycklingen. Jag vet att det kommer bli en favoriträtt här hos oss! Jo, en nypa socker i såsen också, förstås.




Skrivet av Anette Göranzon, Karlskrona
agoranzon@gmail.com

Happy Sunday - ruttna bananer och julsånger på radion... hjälp

Fick en skön start på söndagsmorgonen, ingen stress upp bara mysa mellan varma lakan. Maken snunsar brevid. Äntligen får man vila. Just idag är det skönt att alla är så himla religösa här så man iallafall får en dag som är familjens.

Jag håller med dig Anette, ibland faller veckodagarna bara samman till ett enda jobba, sova, stressa, äta dygn. Eftersom jag håller på att bygga om en stad (!) samtidigt som jag börjat med "FHTM Network Marketing" äventyret och nu ska merga mitt Property Management bolag tillsammans med ett annat, som har 100 fastighter, så har tiden inte funnits till att varken vara hemma, laga mat eller end äta... Jag fick 90-dagar att, utan knorr från någon, att se till att alla bolagen och den privata ekonomin kommer på fötter igen. Vi har idag 65 dagar kvar med slit. Så kring Obama tar över så ska vi kunna ha en lite ljusare framtid. Läste just i mitt kommande horoskop att planeten Pluto kommer i fas: 

"You may need a break after all the events that you've had to contend with recently. Wednesday is a big day when Pluto moves into Capricorn, where it will remain until 2024. It also moves into your (my) career zone, so you're going to become a lot more determined to make it to the top. Get ready for a roller-coaster ride over the years ahead as your career goes through a rebirth."

Det är ju Jätte motiverande tycker jag så jag kämpar på! Familjeföretaget produktlanserar SleepAid hemsidan på onsdag lagom till nya äventyr börjar.

Tog en lång promenad med Björn idag. Vi hann äntligen prata. (online) Skolan går bra, två ämnen kvar efter kemin. Jag är lite orolig för att han inte är ute med me kompisar. Han tycker inte det är ett problem men erkänner att han saknar det lite. Ring dem blev min sista kommentar om det. 

Nu blev vi ju himla fika sugna och jag hann titta på frukt korgen och till min lycka såg jag två helt Bortglömda bananer! Det bidde en AnetteG's (ruttna) Banankaka - Mums!! (receptet pr publicerat under oktober '08)

Jag trodde att jag skulle smälla av i veckan då jag satte på radion i bilen och man spelade julsånger, annonsören var helt exlaterad när han meddelade att detta var den JULmusik dedikerad kanalen - I mitten av November!! Jag fick (nästan) en stress attack! Julstämningen kommer väl. Vi hade absolut hoppats på att kunna fira den i Sverige men vi blir ju bevisligen kvar här i år så vi tråcklar ihop julmatskomponenterna till ett värdigt och mysig julbord. 

En märklig jul och spenatsoppa så att det vattnas i munnen

Herregud, dagarna bara försvinner... Om jag tänker tillbaka på vad som hänt sedan jag sist skrev här i bloggen så blir det endast en enda kompakt röra i huvudet. Så blir det förmodligen när allt det vardagliga bara flyter på i en allt stridare ström. Ludwig har en almanacka på väggen vid sin säng. På så vis kan han hålla reda på när han ska åka till pappa, när någon har födelsedag osv, och så räknar han dagarna. Vårt senaste räkna-dagar-projekt är naturligtvis Julafton. Ikväll när vi tittade i almanackan fick jag nästan en chock - det är ju snart December och första advent! Det stämmer inte! Mentalt är jag inte alls där, utan kanske någonstans i början av tidig höst. Julkänslor! Hur ska jag hinna få julkänslor på så kort tid?! Varför kan det inte få vara just så som då man var liten och befann sig långt långt bortom vardagsstressen, kanske t.o,m långt bortom vardagen överhuvudtaget. Den här Julafton blir en smula märklig. Clara ska fira tillsammans med pojkvännens familj, och Ludwig tillsammans med pappa och hans nya familj. Alltså får jag förlägga min egen Julafton till Annandagen då vi alla är hemma tillsammans. Tänker efter, eller, nej, jag behöver inte tänka efter, för att konstatera att det blir min allra första Julafton helt och hållet på egen hand. Konstigt nog känns det inte sorgligt eller ens lite ledsamt, det är mest bara ett konstaterande. Men eftersom jag är en sådan matglad mysmänniska så fixar jag nog till lite julmys åt mig själv, faktiskt. Och granen kommer stå klädd ett par dagar innan självaste dopparedan och om jag hinner så kommer jag nog att ha bakat både bullar o saffransbullar o pepparkakor o gjort kola o knäck o marsingodis (som jag älskar). Nu kom det hät inlägget spontant att vidröra Julen, vilket inte alls var meningen. Egentligen hade jag tänkt skriva om Spenatsoppa. Just det, Spenatsoppa a la Ludwigs dagis. Det är nämligen Ludwig som har introducerat den ljuvliga soppan i vårt hem. Efter idel påtryckningar gick jag till Ingrid, som är kokerska på dagis, och bad om receptet. Succé flera gånger om, och hur enkelt som helst. Bara att bryna lite fint fint hackad lök i smör i en tjockbottnad gryta, vatten, buljong och matlagningsgrädde får koka upp. I med en redning på vatten och mjöl. Låt det koka ytterligare ett par minuter så att mjölsmaken försvinner. Lägg i fryst spenat efter behag, låt det tina i soppan, krydda med lite vitpeppar och socker, ett uppkok, och vips, är soppan färdig! Vi brukar alltid servera med kokt potatis, och kanske några korvslantar, det är jättegott! Ibland kan jag tänka på Spenatsoppan och längta efter den så att det vattnas i munnen på mig... Allt för ikväll - nu får lite mer vardag ta över, i form av disk och plock med tvätt o allt annat evigt plockande också. Kanske en liten stund i mitt soffhörn till sist.


skrivet av Anette Göranzon, Karlskrona
agoranzon@gmail.com

Söndagsstek -Alla borde ha en redig gjutjärnsgryta!

Idag blev det en gammal bekant stek i grytan, fast i Ugnen... 

Tog fläskfile, det vara 'ralla' igår, adderade lite olja i botten av min favorit (Skultuna) gjutjärns gryta, lade ner köttet salta och pepprade lite. Jag strödde över lite paprika pulver, ger alltid en speciell udd till det mesta. Det ungerska märket jag har är starkt - gott. Jag skalade två äpplen och skivade dem och i en bunke blandade jag ihop äpplena med en näve torkade cranberries (stora lingon), lite farin socker, kanel och potatismjöl och hällde över, på med locket och sedan in i ugen på 400F i först 25 minuter, tog upp äpplena, av med locket och in i ugnen igen 15 minuter. Gjorde vanlig sås på steksky och lite mjöl och vatten. Serverade med potatismos, gröna bönor, lingonsylt och pyttsade ut äpplena över som garnyr.. Gott, klassiskt och höstigt.

Sjok av dagar och kardemumma i köttfärssåsen

Ibland kommer de - de stora sjoken av dagar som liksom flyter samman och blir som ett enda kompakt dygn. Då gör man bara det man ska och eftersom det mesta är på ren rutin så blir också tankeverksamheten mer eller mindre vilande. Jobbet, dagis, matlagning, disk, sova, jobbet, dagis osv osv. Jag lägger absolut inget av negativt värde i dessa sjok av dagar, utan konstaterar bara. Min senaste vecka har varit sådan. Vete sjutton om jag överhuvudtaget ens har reflekterat över v a d vi har dukat fram på middagsbordet den gångna veckan, men ätit har vi. Väl? Nu blundar jag och koncentrerar mig och försöker dra mig till minnes vad...Varma mackor, köttbullar, korv...minns inte varken mer eller bättre än så. Deprimerande för en matälskande matgalning som undertecknad, men ibland (relativt ofta dessvärre) kör det ihop sig och då handlar vardagen mest om att hålla näsan ovanför vattenytan. Vid köksbordet nu, med mitt obligatoriska kanelte med råsocker och mycket mjölk. Ett enda tänt ljus. Tyst och stilla. Ludwig somnade för en halvtimme sedan, och jag bestämde mig för att bara sitta ner och andas en stund. Sneglar mot diskbänken - disken sedan vår middag står kvar där, odiskad. Jag bestämmer mig för att inte snegla åt de hållet mer. Inte förrän sedan. Imorgon. Ok, jag ska iallafall diska ur stekpannan med köttfärssåsrester, innan jag går till sängs, för annars kommer stekpannan attackeras av våra två katter. Ludwig var med och lagade maten idag. Eller, han tog en paus från sina Star Wars-gubbar då köttfärsen o löken var brynt, och de var dags att trolla till såsen. Han tycker det är så roligt att plocka fram alla kryddor och ingredienser som behövs - grönsaksbuljongtärning, vitlök, svartpeppar, kardemumma, ketchup, krossade tomater, oregano, paprikapulver, matlagningsgrädde. Idag ville Ludwig testa något nytt och gick lös på kryddburkarna i köksskåpet - det blev en tsk tandoorikrydda! Vi hade lyxat till oss och köpt lite färsk tagliatelle som vi serverade köttfärssåsen till. Hur gott som helst! Och härligt varmt kryddigt en jämngrå novemberdag som idag, med inget annat än halvdager. Kardemumma just i köttfärssåsen har förvånat många, men det är en hit! Jag sitter kvar en stund till här i köket, med mitt te och tankarna som börjat återvända efter den gångna veckans bortavaro. Allt väl.


Postat av Anette Göranzon
agoranzon@gmail.com

Vardag som en skatt och att njuta en måltid direkt ur kastrullen

Måndag. Jag vet inte varför just den här måndag har lite av karaktären ´helg´över sig. Kanske beror det på min sinnesstämning eller min envishet; att jag bestämt mig för att måndagar är goda dagar - veckans början, alla möjligheter osv osv. Positiva affirmationer helt enkelt. Faktum är att det hjälper. Det har inte blåst särskilt mycket i Karlskrona idag. Det har inte heller regnat. Bara det är ett litet guldkorn i tillvaron, och eftersom jag tillhör ett fan av just vardagen så är det här en bra dag. Visst kan man vara ett vardagsfan? Om man är ärlig så består ju livet till 90 % av just vardag. Var dag. Varje dag. Just det där vill jag betona. V a r d a g är ett litet magiskt ord och borde egentligen införas i almanackan. Borde tillhöra helgdagarna, eller åtminstone få den uppmärksamhet och uppmuntran den är värd. Livet sker ju varje dag. Livet är var-dag, vardagen. Okej? Det är ju jättesorgligt om alla dessa dagar bara går en förbi, just för att man ser fram emot helgen, lovet, semestern osv osv. Allt som ska hända då. Sedan. Allt som ska få rymmas. Sedan. Men nu då? Det som är här och nu? Räknas inte det? Ibland tänker jag att jag varje kväll ska skriva ner små guldkorn från dagen - solen som steg upp över hustaken och havet imorse, jobbet som flöt på och gav goda resultat, samtalet från en vän som fick mig att känna mig behövd, samtalet som fick mig att skratta eller gråta; beröras, något nytt Ludwig lärt sig, javisst, t.o.m det där oförutsedda extrapriset på fläskfile som gör att vi kan äta en riktigt festmåltid i helgen. Det kanske är klyschigt, och just därför, på gränsen till patetiskt - men herregud, vad mycket underbar vardag det finns, och definitivt inte bara i b l a n d utan jämt och ständigt, hela tiden. Ikväll är det måndag och vardag och jag ska njuta av kvällen med ett glas vin och musik och en poet och författare jag älskar - Mark Lanegans musik och Bruno K Öijers poesi. Höstmörkret inbjuder till hur mycket levande ljus som helst, och jag är glad och mätt och belåten efter ännu en improviserad middag - på tu man hand med mig själv ikväll - gnoccipasta med bladspenat, ost, vitlök, creme fraiche och hackade valnötter. Nu ska jag chockera alla vuxna och alla mammor - jag satt uppkrupen i min soffa under en filt och åt direkt ur kastrullen, tillika doppade mitt bröd däri! Fast det var faktiskt en fin fransk orangeemaljerad gjutjärnsgryta, ok?

Skrivet av Anette Göranzon agoranzon@gmail.com

Kulturen i USA bjuder inte på fredagsmys, lördagsgodis eller bollibompa

Nej du vännen det finns ingen i relations till "fredagsmys, lördagsgodis och Bollibompa" här i USA. Vi har inte ens en formell uppe-sittar-kväll, du vet dagen före doppare dagen. Det enkla är verkligen det som är bäst. Här visas det barnprogram 24/7 (twenty-four/ seven) man äter chips hit och dit, dricker läsk och kaffebröd till frukost - jämt!?

Just nu tycker jag bara att jag jobbar och jobbar. Fast det är inte sant. Jag har under tre veckor varit väldigt huslig och samlat energi för att allt ska ta fart. Jag Älskar att läsa vad du skriver! Det bliir en bok. 

När jag var liten var 'Fondue' mitt bästa. Just för att man satt ner runt bprdet och hystade runt skålar med konstiga krovar och Biff med uuuunderbara såser. Min mammas bästa sås är på krossade tomater, vitlök, chilisås, chilipeppar, lite paprika pulver, salt och vit peppar som fick puttra ihop... du jag är säker på att ett stänk socker slank i... Denna underbara sås till en väl oljekokt corizio är ett ljuvt, ljuvt barndoms matminne.

Ett P.S. om söndagens Biff a la Rydberg

Tjugo i elva och plötsligt vaknar jag till ur min fleeceslummer där i soffhörnet. Samtidigt som jag inser att jag snart borde gå och lägga mig, med tanke på att Ludwig har önskat väckning klockan sju imorgon bitti och varma mackor till frukost. Är inte detta typiskt? Var fanns den här energin när jag verkligen behövde den? Medans jag funderar kring frustrationen och börjar plocka ihop inför natten, kommer jag att tänka på imorgon - jag och Katarina ska ha raggsocksmys hemma hos mig, vilket innebär Biff a la Rydberg med mycket lök, ägg, dijonsenap och råriven pepparrot, en magnumskål med smågodis, vitchokladgratinerad frukt med vaniljglass, ostbågar och rödvin. Och film, att småslumra till, nej inte slumra; ragssocksmysa. Och raggsockor behövs - jag bor i en lägenhet från sekelskiftet och det drar från alla håll och kanter. Nu släcker jag ner. Sov så gott.

Sömn, samvetsbank och pannbiff med oregano

Lördag kväll. Ja, det var alltså inte bara Ludwig som somnade vid läggdags, så gjorde även undertecknad, och jag måste ha somnat ordentligt, för när jag vaknade hade jag absolut ingen aning om var jag befann mig. Med andra ord, en relativt typisk lördagskväll hemma hos oss. Undrar hur många mammor som känner igen sig? Jag samlade ihop mig så gott det nu gick och gick ut i köket och satte igång vattenkokaren - te piggar säkert upp. Jordgubbste med mycket honung och mjölk. En jumbomugg, min älskade fleecemorgonrock och ena soffhörnet - där landade jag, längre än så räckte inte mammaenergin. Sneglar mot sängen...hur frestande är det inte att bara kasta sig ner där och kura in sig under duntäcket och blunda och känna hur man långsamt och varmt och mjukt vaggas iväg...nej, inte än, jag kan väl inte gå och lägga mig tjugo i nio en lördagskväll?! Det är ju nu jag borde passa på och göra allt det som jag v i l l göra, nu då jag har några timmars egentid. Alltså, jag skulle kunna ta den där evighetslånga duschen jag aldrig annars hinner eller har samvete till att ta mig, jag skulle kunna ringa de där telefonsamtalen jag aldrig tycks hinna med och som också samlas i samvetsbanken, jag skulle kunna läsa en av alla de miljoner böcker jag vill läsa, skriva dagbok, brev, mail, sortera fotografier, anteckningar, dikter, få ordning i all den oreda som är mitt privata och som ligger mer eller mindre huller om buller i den stora träkistan i vardagsrummet. Allt det där och säkert mer därtill, skulle jag kunna göra, men det enda jag förmår mig till är att sitta i soffhörnet med fötterna på bordet och händerna kring temuggen. Men jag gjorde underbara pannbiffar till middag idag! Jag tror det var första gången jag verkligen fick till det; biffarna blev inte sådär småtorra som de tyvärr alltid annars har blivit. Undrar om det var grädden? Eller att jag skippade det där sedvanliga ströbrödet som fått svälla i mjölk? Eller att jag experimenterade med helt osannolika kryddblandningar? I med ett halvt kilo blandfärs i en bunke, lite curry och tandoorikrydda, oregano, vanlig simpel grillkrydda, salt, sweetchilisås, riven parmesan, ett ägg och rejält med matlagningsgrädde. Jag stekte sedan biffarna som vanligt och serverade med kokt potatis och gräddsås (ja, pulversås!) och kokta morötter, blomkål och romanabönor. Ludwig åt massor, trots att han var nyss hemkommen från 5 årskalas med hamburgare, glass och massvis med godis. Så, de där biffarna får vara dagens bedrift för min del, och det som rättfärdigar mitt soffsåsande resten av denna lördagskväll.

P.S. Oregano är för mig vad Piffi Allkrydda o.dyl. är för många andra. Förhöjer smaken och gör det sådär lite e x t r a. Hade en gigantisk övervintrad planta i min trädgård en gång. Oregano doftar lycka. D.S

Fredagsmys, fleece och frikadeller

Fredag kväll klockan åtta, och det är definitivt ingen pigg partypingla som sitter här i soffan. Ludwig sover, Clara silar förmodligen vit sand mellan tårna på Isla de Mujeres i Mexico just nu, och katterna ligger ihoprullade på min säng. Jaha... vad ska en trött liten mamma ta sig för en kväll som denna? Med min fleecemorgonrock ovanpå de säckiga myskläderna sätter jag mig tillrätta i soffan och...tänker...ja, bara det. Tänker; finns det typiskt svenska fenomen? Som "fredagsmyset" t.ex? Tacos till middag och sedan chips o ostbågar framför tv:n som visar diverse fredagsunderhållning, som "Idol" och "Sing a long" och "Doobidoo". Är det typiskt svenskt, eller finns det liknande företeelser i hela världen? Jag blir nyfiken och skulle vilja veta vad en typisk indisk familj gör en fredagskväll. Eller en småbarnsfamilj i Polen, i Kenya, i Peru, på Island. Är inte Tacos idealiskt som middag just för en småbarnsfamilj? Allt pill och plockande och ätande med händerna och du kan välja i skålarna bland det du tycker om och smaka lite här och lite där, och framförallt; det g ö r inget om middagsbordet blir en smula stökigt och kladdigt, för det blir det efter ett gäng tacos. Ofta hittar du ett och annat nertrampat majskorn i köksmattan några dagar efteråt. Jag tycker om sådana stökiga plockiga pillriga middagar. Det vilar något obestämt varmt och tryggt över dem. Sådana middagar ska helst intas i köket, medans det fortfarande är varmt och kryddigt och ångande från spis och ugn, och inte i någon avskild matsalsdel. Jag hade också velat äta tacos idag! Det ville inte Ludwig, han ville ha ostbågar, saft och Bolibompa på tv:n direkt då vi kom hem från dagis. Jag ville ha min morgonrock och mina raggsockor och en stor skål punschpraliner och fudge. Det blev ingetdera. Just då. Ludwig nöjde sig med att leka med sitt Star Wars-lego medans jag laddade tvättmaskinen, tömde kattlådan, vattnade blommorna - alltmedan pastavattnet kokade upp. Små nötfärsbullar fick sjuda i sås på krossade tomater, finhackad lök, grönsaksbuljong, vitlök, lite kardemumma, en tsk sambal olek och örtsalt. Jag vet inte vad jag fick det ifrån, men några matskedar fetaost smulades ner i såsen och fick smälta. Jag skäms nästan för att säga det, men vi åt i soffan framför tv:n ikväll också...Pennepasta med nötfärsfrikadeller i tomatsås. Fräscht och gott. Ostbågarna kom fram lagom till barnprogrammen. (Ett glas rioja till mamma också). Det var v å r t fredagsmys, och det var mysigt. Inget särskilt stort och märkvärdigt, lite pasta, ostbågar, jordgubbssaft och Bolibompa, och när Ludwig är vuxen och har flyttat hemifrån vet jag att jag kommer sakna fredagskvällar som denna. Det varma varma lilla guldet i vardagen. Och vi bestämde oss för att äta tacos n ä s t a helg!

9000 plus miles away and gone for a long time

Här sitter jag på andra sidan jordklotet... well ska man vara strulig så inte hela halva jordklotet... "bara" 6 timmar bort av 12! Trots det... lååångt borta, 9,000 (fly US) miles.

Det blev ingen middag idag..? Jag var i Fayetteville på business... heela dagen -  ja jo jag har ett jobb, exstremt koolt och fasen "Halloo HOT!" Today is not a good Swedish speaking day... I woke up in English and I worked all day in English and came home all English. No food done by me... ohh I forgot that I do not always are in charge of food in the house.. Ohh trust me this is not easy for me at all. I am just trying to share and be open-minded of what we eat.. Did I mention that we are sharing lunch weeks? All people, family, working form home are In-Charge of one week a month to provide the crew with lunch... yeah - forgot that I am super still-in-charge of the purchasing department. I have total control.. :-) Boo-hoo or yey (jäj)- you judge!? yeah forgot I had two stiff shots early evening - now I have a head ache... I am not sure if I am cut out to be back in Sweden.. it is sort of scary... do I really fit in?

Karlskronavinter, plättar med bacon och Johnny Cash

Jaha, så drar alltså den sedvanliga Karlskronavintern igång...Snålblåst, råkallt och regnigt. Jag har inte vant mig än, trots att jag bott här sedan 2002. Under eftermiddagen var de någon på jobbet som ropade: "Det snöar!!", men när det snöar i Karlskrona så betyder det e g e n t l i g e n att det faller spridda blöta snötussar som blir till regn precis innan de landar på marken. Så också idag. Sådant väder gör mig sur. Och när jag blir sur vill jag gärna trösta mig. God mat är god tröst. Dagar som dessa kräver heta, kryddiga grytor med grovt bröd att bryta och ett glas fylligt rött. Nu blev det ingen gryta idag, för det fanns ingen tid till sådant. Men annars hade nog Ludwig älskat det! Ibland säger han: "Mamma, kan du inte göra den där köttgrytan med vin i?" Det är härligt att höra från en femåring. Dessutom älskar han het och kryddig mat - mycket curry, vitlök, chili! Är övertygad om att han fick sina favoritsmaker genom modersmjölken. Så det är ingen större idé att laga mesig mat till honom. Idag blev det ingen köttgryta med vin i. Inga särskilt starka kryddor heller. Innan vi gick till dagis och jobb imorse hade jag sinnesnärvaro nog att plocka ut en påse frysta färdiggräddade plättar ur frysen. Ibland gräddar jag tredubbla satser och fryser in. Det är något vilsamt, nästan meditativt i att stå vid spisen och grädda plättar i någon timme. (Jag gav upp försöken till att göra fina vanliga pannkakor för länge sedan - jag kan inte vända dem, de går bara sönder!) Torsdagsmiddag: plättar med lingonsylt, knaperstekt bacon och rårivna morötter. Ingen soppa före och ingen grädde till. Mycket bacon däremot. Gott!
Ludwig har precis somnat och jag har en stunds egentid; i pyjamas, tjocktröja och raggsockor ska jag göra mitt kanelte och sätta mig i mitt favvosoffhörn, med hörlurar på och lyssna på Johnny Cashs sista cd. Just det, mamma Anette där borta på andra sidan det stora havet - han som vi mycket motvilligt var tvungna att lyssna till de där tonårsnätterna i Lindholmen för evigheter sedan - han är en av mina absoluta älsklingar nu.

BANANCHOKLADNÖTKAKA

Ca 1,5 l form

Ugnstemp 175 C

50 gr smör

1 ¼ dl mjölk (ingen lättmjölk inte)

2 ägg

2 dl socker

3 dl vetemjöl

1 ½ tsk bakpulver

2 rejält mogna bananer

1 msk kanel

1 msk kardemumma

1 tsk vaniljsocker

½ dl kakao (eller mer)

En näve hackade nötter

Smörj och bröa kakformen. Sätt ugnen på 175C. 

Smält smöret och häll i mjölken, som gärna får bli varm.

Vispa ägg och socker länge, tills du får ont i armen eller så, för det ska

bli ordentligt pösigt och fluffigt. Häll i smöret blandat med mjölken,

fortsätt med de fint mosade bananerna och kryddorna.

Mjölet blandat med bakpulvret häller du i sist. 

Häll i smeten i formen, in i nedre delen av ugnen och grädda kakan

i ca 40 min.

Kakan blir absolut godast om den får vila ifred ett dygn.

TIPS!  Det där med bananerna kom jag på då jag upptäckte några stackars

           svartnade bortglömda i fruktskålen och tyckte det var synd att kasta dem. 

           För att lyxa till det lite kan man bryta ner småbitar av mörk choklad direkt

           i smeten. Också någon tsk malen ingefära är fint i.

Åh, kakan är hur god som helst till en stor kopp kryddigt te, eller

ett glas iskall mjölk!

Någon slags improviserad pyttipanna

Ok, I´m on..Här sitter den ena mamman uppkrypen i soffan med datorn i knäet och ena handen i chipspåsen och ska försöka blogga för första gången i sitt liv...samtidigt ringer den andra mamman från USA, och jag som känner mig mer än lost här, tar tacksamt emot diverse matnyttiga tips angående bloggen. Mat, mat, mat, jag älskar mat, mat i alla dess former, och helst mycket mat. Dessvärre krockar den kärleken ofta med tidsbrist och stress. Som idag. Rusar försenad in på dagis efter jobbet med det konstanta dåliga samvetet för att Ludwig alltid hämtas sist, eller åtminstone bland de sista barnen. Vi tar en sväng in på BR Leksaker för att för hundrade gången titta på allt det han önskar sig i julklapp. Svetten rinner innanför kläderna. Slänger i oss varsin kokt korv med bröd (kokt korv med bröd är underskattat!) på vägen hem. Halvvägs hem kommer jag ihåg att jag inte hade planerat någon middag. Tankarna går på högvarv; vad finns i kylen? Rester? Kan jag tina något snabbt från frusen? Shit, jag har ingen aning om vad vi ska äta...Okej, medans Ludwig leker med sina älskade Star Wars-gubbar, tillika Star Wars-lego, kastar jag mig desperat på kylskåpsdörren. Fram med stekpannan, i med en klick smör, några kokta kalla potatisar tärnas, en bit falukorv, små skivor Red Hot Chorizo, vad ska jag slänga ner mer i pannan? Ok, det blir snabbhackad rödlök, gul paprika, kryddar i expressfart med örtsalt, svartpeppar, paprikapulver o cayenne. Och nypan socker!Medans det får steka vispar jag ihop 2 äggulor, blandar i en skvätt matlagningsgrädde och häller allt i pannan. Blanda om o vips, var där plötsligt någon slags improviserad pyttipanna. Herregud, jag hann bli klar med middagen innan Bolibompas barnprogram på tv...YES!!!

Vad blev det middag? "What's for dinner - leftovers!!"

jag läste, tror i Aftonbladet häromdagen om en undersökning gjord i USA, igen, om hur bra det är att äta rester, man går ner i vikt? Hur då? Är det pågrund av dåliga tider att de ger läsaren tillåtelse att äta "left-overs"..? Dagens läge, home-office, har gjort att jag är hemma rätt mycket i tid och därmed hinner med att laga "riktig" mat. Så ikväll blev det rester. Joar värmde en potion med köttfärslimpa, sås och potatis, han tyckte det luktade IKEA när han öppnade burken :-) Torbjörn och Björn värmde varsin hamburgare som jag grillade häromdagen och jag pyttade ihop 3 burkar..! Mex-grönsaker, makaroner och stekt hot italiankorv i bitar, allt från häromdagarna. Vad fattas hmmm. Ähh jag tar lite Hot chilisauce... inte tokigt... Alla mätta!
AnetteG mailar recepten bl a på lingonbröd och berättar att hon sippar på kaneltea och "smälter" på datorn - hon inte kommer in och kan skriva i bloggen.
Imorgon provar jag Lingonbrödet. Jag tror att jag köper en påse med färska cranberries och gör modiferad lingonsylt. Felix lingonsylt finns på Harris Teeter, 283 gr kostar $5.49, det går åt 1 1/2 dl. Allt handlar om att modifiera... Hur i helskotta ska jag får tag på Grahamsmjöl..? Tror jag Aldrig har sett det ens i affärerna här, inte ens på Whole Foods. Det löser sig.

Tuesday - "pang"kakor till lunch med familjen hemma...

..har inget hört från AnetteG idag. Hon utlovade recept, under dagen, till boken. Jag ska prova hennes bananbrödet idag, för jag har (bara) en "övermogen" banan men det får räcka. Sitter och bläddrar på "internets" i svenska dags-, och kvällstidningar. Klickar och klickar och kommer till Allt om Mat. Men guu vad svenskarna verkar pyssligt präktiga i köket. Allt är så redigt. Jag kan nog inte få tag på en hälften av ingredienserna i Raleigh. Vad fasen heter "dinkel" mjöl på engelska? Jag har utlovat pangkakor till lunch idag. Alla jobbar och studerar hemma så det är bara att bita ihop, slänga feminismen ur köket ett tag, och grädda de tunna ljuva... kan man kalla det 'kökets guld'? Hjortron är ju "skogens guld"..? Joar erbjuder sig att gå till FoodLion och köpa vispgrädde.

Såg en bra artikel, i AOM från Newsweek, om sötsuget... det låter vettigt och gott. Olivolja, avocado och nötter, fixade grönsaker - "right up my ally"

“Fettucini” (Skink-, och Ärtsås)

       4 Pers

Prep.       10 min

Tillagningstid: 30 min

“Fettucini” (Skink-, och Ärtsås)

...ja vad ska man säga…. egentligen så har rätten fått namn av en pasta sort. När jag gjorde den rätt första gången så var det skinksås med ärtor över Fettuccin pasta. Pappa och jag hade åtit liknande som jag återskapde… Det låter ju varken spännande eller inspirerande gott; så Pappa kallade det rätt och slätt “fettucini” istället - på den vägen är det! Kruxet ligger i kryddningen: muskot, nymalen svart peppar, parmesan ost och färsk hackad vitlök.

Serveras med fördel över ost/ört fyllda tortellini’s eller fetticini och Baugette

250 gram rökt skinka, pappa gillar verkligen super små bitar, typ 2 mm

1 burk ärtor

3-4 msk vetemjöl

7 dl mjölk

3 msk parmesanost  

1 färsk hackad vitlök

nymalen svart peppar

malen muskot nöt

olivolja; att steka/ fräsa i...

Hack away!

Dela skinkan, fräs i oljan, hacka vitlöken och blanda in i skinkan - nu börjar det lukta gott. Joar säger att det luktar som “Helle&Ove’s” kök.

Strö över mjölet blanda om med skinkan sä det inte klimpar sig. Häll i mjölken oh rör om, höj temperaturen lite, så det kokar upp och såsen tjocknar, häll i osten, och kryddorna nu, Dra ner spisvärmen lägg i ärtorna och låt det puttradee lite  Synka kokningen av pastan så att det inte är mer än 5 tills pastan är kvar när ärtorna läggs i. Ok!? 

När pastavattnet hälls av kan du beroende på kastrullen hälla pastan i såsen eller tvärtom. Smaka av med mer nymalen svartpeppar och muskot.

Meijlet - nu kastar vi oss ut!!

...jag fick ett mail, vi Stayfriends... "kommer du ihåg mig? När vi var i Venjan, klottret i blocken och Johnny Cash?"

Det var så det började, Osa till Prosa, för snart 2 veckor sedan. Vi hittade tillbaka, gamla kompisar från högstadiet. Vi babbla i munnen på varann via mail och telefon. Ideen att skriva en matbok fick jag förra julen. Att kunna ge något mer personligt till sönerna, de växer ju upp och legot måste ersättas. Att kunna delvis delge matkulturarvet till barnen när de flyttar hemifrån känns rätt. Om inte annat en sorts mat"kärleks förklaring" till dem. Vilka barn är det då? Min Björn är 18 går sista året på high-school och har bott i USA sedan han var 3,5 år och Joar 17 år, han var 2 år när vi låste radhuset i Täby, han har 2 år kvar på HS. Jag AnetteN är ju inte världens mest traditionella matlagare... Torbjörn, maken, skojjar att han undrar vad vi åt de första 10 åren tillsamman.  AnetteG som skrev meijlet har dotter Clara 19, som ska flytta ihop med pojkvännen, och sedan sladdisen Ludwig 5 år.

 Och det är just NU som vi börjar resan...